I Vägledning och budskap, Veckans vägledning

omslag v 9

I flera veckor har min tidsuppfattning varit upp- och ner. Enligt astrolog och numerolog Kari Samuels så kan det bero på att kommunikations- och tankeplaneten Merkurius varit retrograd i tre veckor. Men idag vänder den och blir direkt igen. Så då får vi verkligen hoppas att jag också blir rättvänd 🙂 Hur som helst så har vägledningarna varit svåra att få till den här perioden. Men här kommer i alla fall en för vecka 16.

Veckan börjar på ett härligt sätt med en nymåne i Väduren (måndag morgon ca kl 4). Hur kan vi dra nytta av den tro? Varje nymåne innebär en ny chans att sätta intentioner inför de kommande veckorna. Om du som jag varit inne i en period av inre växande kanske intentionen kan vara att använda den kunskapen i världen på något sätt? Hur kan vi göra det?

Efter den senaste djupdykningen i ganska tuffa barndomsminnen har jag insett att allt hänger ihop. Och vi får vägledning hela tiden. Även om vi inte fattar det förrän efteråt. Här kommer ett exempel:

Min pappa skrev vardagskåserier i lokaltidningen 1969-70. I somras kom jag på att jag ville göra en bok av dem. Eftersom jag är född under den perioden kändes det extra roligt att lägga till lite egna kommentarer i anslutning till pappas berättelser. Fylld av energi satte jag igång. Men efter ett tag blev jag trött och hängig så fort jag försökte arbeta med boken. Så den blev liggande fram till januari i år då jag försökte igen. Återigen gick det bra en period. Sedan blev jag tömd på energi igen. Jag fick huvudvärk oftare än vanligt och åkte på magsjuka flera gånger (är aldrig magsjuk annars). Tills slut förstod jag varför. Det fanns oförlösta känslominnen från min tidiga barndom som försökte ta sig upp till ytan för att bearbetas.

Nu har jag jobbat hårt med mina minnen – både medvetna och känslostyrda. Äntligen börjar saker falla på plats. Jag trodde jag var klar, men ändå fick jag inte till de sista sidorna i boken. I fredags fick jag ett mycket underligt uppdrag på mitt andra jobb: att hämta en nerspydd bilbarnstol och köra den till Tippen. Jag fattade inte kopplingen först. Men i morse damp den ner. När jag var liten åt jag jättedåligt och spydde väldigt mycket. Så en nerspydd barnstol var ju ganska talande. Det är dags att göra upp med de sista blockeringarna för att bli helt fri. Det är med andra ord dags att slänga spyorna på Tippen 😀

Med kortens hjälp vågade jag slutligen närma mig den viktigaste känslan som ännu är obearbetad – sorg. Och när jag förstått det så fick jag klart de sista sidorna i boken på några timmar. Nu ska jag bara göra en till genomläsning innan den kan skickas tryck.

För att knyta ihop den här ganska långa utläggningen med veckans vägledning så är min poäng att om vi vågar lyssna på vårt inre och ta hjälp av vägledningen vi får så kommer vi alltid fram dit vi ska. Ibland är vägen krokig och knölig. Men det kan man stå ut med så länge det ändå går framåt. Och för att kunna avgöra om man är på väg dit man vill är det bra att sätta mål – till exempel i form av intentioner i månens sken. Min intention just nu är att vara ödmjuk inför det jag inte vet och samtidigt våga dela min surt förvärvade visdom med dem som jag vägleds att dela den med. För det högsta bästa efter min förmåga.

Dina kunskaper och förmågor är unika. Låt världen få en chans att lysa lite mer med hjälp av dig. <3

Ta hand om er!

Regine

 

Rekommenderade inlägg

Lämna en kommentar

Kontakt

Inte läsbart? Byt text. captcha txt
0