Kundvagn

0 / 0.00 kr

Blogg

Vad sommaren lärt mig

Hult solnedgång

Det har varit en lärorik och omvälvande sommar. Men nu när det är 1 september får vi väl säga att den är över.

Så vad tar jag med mig från den här sommaren?

Det största är så klart att bli mormor. Kärleken flödar över för det lilla knytet. I den upplevelsen fick jag en ännu större vördnad för Livet. Att allt är så smart inrättat. En man och en kvinna skapar ett liv ur två pyttesmå celler. Ett sant mirakel. Sedan växer livet i världens tryggaste omgivning till det är klart att handskas med världen utanför. Under själva förlossningen masseras organ och kroppen igång så att allt fungerar när barnet tar sina första andetag. Dessutom får knytet stärkt immunförsvar och andra skydd via passagen i förlossningskanalen. Men det slutar inte där. När barnet ammas får det ytterligare skydd och stärkt immunförsvar. Allt för att det ska klara av livet utanför magen på bästa sätt.

Mormorskapet fick mig att se världen med nya ögon. En dag satt jag och tittade på vårt stora, vackra kastanjeträd precis utanför trappan. Det hade fällt några kastanjer. Jag tog upp en i handen och fylldes av förundran. Ur denna lilla nöt har det stora kraftfulla trädet växt. Allt är så perfekt uträknat. Ett evigt kretslopp där allt har en del. Hur kan någon tro att det är en slump? För mig är det ett otvetydigt bevis för att det finns en intelligent och skapande kraft i vårt Universum. Vem kan tvivla på det om man ser sig omkring? Den kraften är närvarande i allt.

Så vad tar jag med mig från sommaren?

En ny vördnad för Livet och Ursprungskällan. Mindre tvivel. Mer tilltro att allt har en mening, även jag.

Insikterna ger ny energi att ta tag i saker som legat i träda. Jag vill verkligen framåt. Jag vill göra skillnad. Det går inte att vänta på att Något Ska Ske. Då får man vänta i evighet.

Jag menar, om en liten kastanj kan bli ett stort träd så kan väl jag också utvecklas? Även om jag fyllde femtio i somras (ännu en milstolpe som skapat en del framtidsfrustration) så finns det ju massor kvar att göra? Massor kvar att lära sig? Massor kvar att testa?

Så är det. Att bli mormor och fylla femtio har faktiskt blivit en positiv spark i “röva”. Jag är redo för nästa kapitel 🙂

Skriv ett svar eller en kommentar

Stäng

Begäran om min information

 
Close

Begäran om radering konto

Close

Begäran om radering information

Close

Allmän begäran/Förfrågan DSO